Asylsökande i Sverige

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Migrationen till Sverige minskade 2020 på grund av coronapandemin. 2020 sökte 12 991 personer asyl i Sverige, en stor nedgång från 2019 då 21 958 personer sökte asyl. Av de som sökte asyl 2020 var 3 566 barn, varav 500 var ensamkommande barn.¹ Detta är en kraftig minskning jämfört med rekordåret 2015 då totalt 162 877 personer ansökte om asyl. 2015 var det i stället 70 384 barn som sökte asyl varav ungefär hälften var ensamkommande.²

Fram till och med augusti 2015 följde antalet asylsökande i Sverige tidigare års trender, men i och med att konflikten i Syrien eskalerade och situationen i flyktinglägren i grannländerna förvärrades ökade antalet människor som sökte sig till Europa och Sverige markant. Sedan dess har antalet asylsökande återgått till tidigare nivåer. Antalet asylansökningar per år är sedan 2017 lägre än genomsnittet för perioden 2000–2011, då Sverige tog emot knappt 26 000 asylsökande per år.³

Källa: Migrationsverket. Asylsökande till Sverige 2000–2020 

Grunderna för uppehållstillstånd för asylsökande

Fram till och med november 2015 kunde asylsökande få uppehållstillstånd på fem olika grunder i Sverige. Men i och med att den tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 har två kategorier begränsats. Lagen begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. De tillfälliga reglerna ska gälla i tre år med retroaktiv verkan från 24 november 2015. De två kategorier som begränsas är övriga skyddsbehövande och synnerligen/särskilt ömmande omständigheter, varav den första helt har tagits bort.⁴ Kategorierna har endast funnits under svensk lag och i och med begränsningarna lägger sig Sverige på EU:s miniminivå. De övriga tre kategorierna är skyddade genom att de ingår i EU:s gemensamma regler och i FN:s flyktingkonvention. Samtliga fem skyddsskäl gällde fram till och med 2015.

Läs mer om den tillfälliga lagen

Dessa är de tre skyddsskäl som gäller efter den tillfälliga lagen:

• Flykting. Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU-regler är en person flykting om den tvingas fly för att den har en välgrundad fruktan att utsättas för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp.⁵ Den som beviljas asyl som flykting får normalt uppehållstillstånd i tre år med den tillfälliga lagen.⁶ 2020 beviljades 4 069 personer asyl som flyktingar.⁷
• Alternativt skyddsbehövande. Enligt EU-regler bedöms en person som alternativt skyddsbehövande om den löper risk att straffas för döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper en allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.⁸ Den som beviljas asyl som alternativt skyddsbehövande får normalt uppehållstillstånd i 13 månader med den tillfälliga lagen.⁹ 2020 beviljades 1 607 personer asyl som alternativt skyddsbehövande.¹⁰
• Kvotflykting. En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har bedömts vara flykting av FN:s flyktingorgan UNHCR. Sedan väljs personen ut för att vidarebosättas i Sverige. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Kvotflyktingar får alltså uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige, till skillnad från andra asylsökande som måste söka asyl när de anländer till Sverige. 2020 tog Sverige emot 3 220 kvotflyktingar.¹¹ Var kvotflyktingarna kommer ifrån beror på rådande förhållande i världen och var behoven är som störst.

Dessa är de två skäl för uppehållstillstånd som begränsats i och med den tillfälliga lagen:

• Övriga skyddsbehövande. Enligt svensk lagstiftning är en person övrigt skyddsbehövande om personen behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof. Det finns ingen internationell motsvarighet.¹² 2020 beviljades 5 personer asyl som övriga skyddsbehövande.¹³ Denna möjlighet till asyl i Sverige har helt tagits bort i och med den tillfälliga lagen.
• Särskilt/synnerligen ömmande omständigheter: I enlighet med svensk lagstiftning kan personen beviljas uppehållstillstånd om det föreligger särskilt/synnerligen ömmande omständigheter, trots att de inte är flyktingar eller skyddsbehövande. Det handlar om omständigheter som är knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Efter den tillfälliga lagen kan uppehållstillstånd för synnerligen/särskilt ömmande omständigheter endast beviljas om det annars skulle strida mot Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, till exempel Europakonventionen.¹⁴ 2020 beviljades 148 personer uppehållstillstånd enligt den här kategorin.¹⁵

Kvotflyktingar var 2019 för första gången på åratal den största gruppen som fick asyl i Sverige under året, tätt följt av flyktingar. Under 2020 minskade kvotflyktingmottagandet till följd av coronapandemin och blev därmed den näst största gruppen som fick asyl efter flyktingar. Kvotflyktingar och flyktingar utgjorde tillsammans 70 procent av de som beviljades asyl under 2020, därefter alternativt skyddsbehövande som utgjorde cirka 15 procent. Totalt 10 409 personer beviljades asyl under 2020.¹⁶

Källa: Migrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd 2009-2019; Beviljade uppehållstillstånd 2020

Avgjorda asylärenden

Det finns tre instanser för beslut i asylärendet: Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Sammanlagt avgjordes 58 802 asylärenden av Migrationsverket i Sverige under 2015, varav 36 462 fick uppehållstillstånd på asylgrunder.¹⁷ Under 2020 avgjordes totalt 20 980 asylärenden av Migrationsverket, av dem fick 4 922 uppehållstillstånd.¹⁸ Den genomsnittliga handläggningstiden för avgjorda asylärenden 2020 var ca 10 månader.¹⁹

Källa: Migrationsverket. Avgjorda asylärenden 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019 och 2020

Vanligaste medborgarskapsländerna

Syriska medborgare har sedan 2012 varit den vanligaste gruppen asylsökande i Sverige. 2015 ansökte 51 338 syriska medborgare om asyl, 2020 sökte 1 208 syrier asyl i Sverige. Efter Syrien var de vanligaste medborgarskapslanden bland asylsökande 2020 Uzbekistan, Irak, Iran och Afghanistan.²⁰ Kriget i Syrien har nu pågått i tio år. I slutet av 2019 hade 6,6 miljoner syrier flytt från landet medan 6 miljoner var på flykt inom Syrien.²¹

Källa: Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl 2020

Sveriges kvotflyktingmottagande

Det är regeringen och riksdagen som bestämmer hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot. Efter ett beslut av regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna 2016 ska Sverige ta emot ca 5 000 kvotflyktingar varje år. Det är en ökning med 3 100 platser från 2016 års mottagande.²² Coronapandemin har dock påverkat Sveriges kvotflyktingmottagande. 2020 tog Sverige emot 3 220 kvotflyktingar, jämfört med 5 253 kvotflyktingar under 2019.²³. Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950-talet. Syftet med vidarebosättningarna är att skapa hållbara lösningar för människor som inte kan återvända till sitt hemland och som dessutom befinner sig i en utsatt situation i värdlandet. Vidarebosättning är också en insats för att förhindra att människor riskerar sina liv på Medelhavet för att nå Europa.²⁴

Läs mer om kvotflyktingar