Kvotflyktingar

En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land. Sverige har sedan 1950 ett kvotflyktingsystem med målet att ge de mest utsatta skydd i Sverige. Det är regeringen och riksdagen som bestämmer hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot.¹

I oktober 2016 beslutade regeringen tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna att Sverige ska öka mottagandet av kvotflyktingar till 5000 per år innan 2018. Det är en ökning med 3100 platser från 2016 års mottagande. Motiveringen till Sveriges ökade kvotflyktingmottagande är det stigande antalet flyktingar i världen som är i akut behov av skydd.² Coronapandemin har dock påverkat Sveriges kvotflyktingmottagande. 2020 tog Sverige emot 3 220 kvotflyktingar, jämfört med 5 253 kvotflyktingar under 2019.³

Kvotflyktingar är de som lever i ett annat land än det de flytt ifrån och som erbjuds vidarebosättning i ett tredje land. Vidarebosättning är en av UNHCR:s tre långsiktiga lösningar för flyktingar utöver lokal integrering och frivilligt återvändande. De flyktingar som vidarebosätts bor antingen i ett av UNHCR:s flyktingläger eller i en stad eller på landsbygden i det land de först flytt till.⁴

Urvalet av kvotflyktingar – så funkar det

Kvotflyktingar till Sverige blir utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR. Grunden för UNHCR:s urval är en bedömning enligt sju kriterier för vilka som är i störst behov av vidarebosättning, därför att deras skyddsbehov inte tillfredsställs i det land de befinner sig i eller för att andra långsiktiga lösningar saknas. Kvotflyktingar väljs ut bland människor som redan har fått flyktingstatus, antingen enligt Flyktingkonventionen eller UNHCR:s bredare definition som innefattar de som till exempel flyr från väpnad konflikt.⁵ UNHCR presenterar sedan fall med enskilda flyktingar eller grupper av flyktingar för länder som har flyktingkvoter. Därefter utreder respektive land om de presenterade flyktingarnas skyddsskäl överensstämmer med landet lagar och de nationella villkor som har satts upp för mottagning av kvotflyktingar. För Sveriges del är det Migrationsverket som fattar beslut om vidarebosättning och beviljar uppehållstillstånd i Sverige. Endast personer som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd.⁶

När en flykting erbjuds vidarebosättning i Sverige genom kvotflyktingsystemet får flyktingen ett organiserat mottagande. Kvotflyktingar får även, om möjligt, förberedande informationsinsatser för att förbereda dem på vad som väntar i Sverige. Vidarebosättningen av kvotflyktingar sker genom ett samarbete mellan Migrationsverket, UNHCR, International Organisation for Migration (IOM) och den kommun som flyktingen kommer att placeras i. Kvotflyktingsystemet står alltså i kontrast till det mottagningssystem som majoriteten av flyktingar genomgår. Även om deras flyktingstatus är densamma som flyktingar som söker asyl på plats i Sverige så är kvotflyktingar ensamma om att få en trygg, organiserad resa till Sverige. Efter ankomsten till Sverige ansvar kommunen, arbetsförmedlingen och andra lokala aktörer för att hjälpa personens under den första tiden i Sverige.⁷

Fler än någonsin i behov av vidarebosättning

Ett 30-tal länder runt om i världen tar emot kvotflyktingar i samarbete med UNHCR. 2019 tog USA emot flest kvotflyktingar, följt av Kanada, Storbritannien och Sverige.⁸ Under 2020 drabbades även vidarebosättningen av coronapandemin. I slutet av året hade en tredjedel så många kvotflyktingar vidarebosatts globalt jämfört med 2019. USA var under 2020 det vanligaste mottagarlandet, följt av Sverige och Kanada.⁹ Samtidigt är enligt UNHCR är behoven av vidarebosättning större än någonsin. Flyktingar från Syrien är fortsättningsvis den grupp med störst behov av vidarebosättning.¹⁰ 2016 nådde antalet vidarebosatta historiskt höga nivåer, då 126 300 flyktingar vidarebosattes genom UNHCR:s kvotflyktingsystem, vilket motsvarar mindre än en procent av världens flyktingar.¹¹ Antalet vidarebosatta flyktingar har dock minskat kraftigt sedan 2016 och bristen på platser är stor. 2019 minskade antalet vidarebosatta flyktingar med nästan hälften till 65 000. Detta beror delvis på att USA minskade sitt flyktingmottagande.¹⁰ Under 2020 vidarebosattes enbart 22 770 kvotflyktingar, en kraftig minskning som bland annat förklaras av coronapandemin.⁹

Historiskt har det inte alltid varit de med störst behov av skydd som blir kvotflyktingar. Efter andra världskriget hade flera länder till exempel vidarebosättningssystem där kvotflyktingarna behandlades som arbetskraft. Under kalla kriget var framförallt USA villig att ta emot kvotflyktingar som flydde från Sovjetunionen.¹⁴ Idag används UNHCR:s kvotsystem strategiskt som ett sätt för länder att visa internationell solidaritet. Vidarebosättning har även kommit att bli en viktigare insats för att förhindra att folk riskerar sina liv i försök att korsa Medelhavet. UNHCR hoppas minska dödsfallen genom att göra vidarebosättning till ett alternativ under vägen.¹⁵