Asylsökande i EU

EU har sedan 1999 arbetat med att skapa ett gemensamt asylsystem, även kallat CEAS (Common European Asylum System). Syftet med EU:s gemensamma asylsystem är se till att asylprocesserna är så rättvisa, konsekventa och effektiva som möjligt i hela EU och att asylsökande får lika behandling oavsett i vilket land de söker asyl.

I EU:s gemensamma asylsystem ingår flera regelverk som bestämmer bland annat vilket land som är ansvarigt att pröva en asylansökan (Dublinförordningen), vem som ska få asyl (skyddsgrundsdirektivet) samt hur asylprövningen ska gå till (asylprocedurdirektivet).

Läs mer om Dublinförordningen

De allra flesta regelverken inom EU:s gemensamma asylsystem är direktiv, vilket innebär att de ger en miniminivå för vad medlemsstaterna måste efterleva och införliva i sin nationella lagstiftning. Medlemsstaterna får själva välja hur de väljer att införliva direktiven samt om de vill anta mer generösa regler. EU-ländernas tolkning, tillämpning, processer och lagstiftningar skiljer sig därför åt i flera avseenden.¹ Detta har lett till att asylsökande har olika goda möjligheter att få uppehållstillstånd beroende på vilket land som prövar asylansökan, vilket därmed påverkar de asylsökandes val av medlemsland för sin asylansökan(läs mer om skillnader i beviljandegrad nedan). Som exempel har Sverige länge haft fler grunder för uppehållstillstånd än vad som ingår i EU:s skyddsdirektiv.

Läs mer om Sveriges grunder för uppehållstillstånd

Läs mer om EU:s nya migrations- och asylpakt

Antalet asylsökande fortsätter att minska sedan rekordåret 2015

Under 2019 sökte drygt 676 000 människor asyl i EU. Siffran är betydlig lägre än under rekordåren 2015 och 2016, då cirka 1,3 respektive 1,2 miljoner sökte asyl. Rekordåret innan dess var 1992 då 672 000 människor sökte asyl i EU.

Källa: Eurostat. First time Asylum Applicants in the EU28 2015, 2017, 2019

Den största gruppen asylsökande i EU var människor från Syrien som 2019 stod för cirka 12 procent av det totala antalet. Efter syrier följer medborgare från Afghanistan som stod för 9 procent och Venezuela  med 7 procent av alla asylsökande i EU. Tyskland var det land som tog emot flest asylsökande, följt av Frankrike och Spanien. 2019 tog Sverige emot 3,8 procent av alla asylsökande i EU.²

Källa: Eurostat. Asylum and first time asylum applicants by citizenship, age and sex Annual aggregated data (rounded)

2020 var fler än fyra av fem asylsökande yngre än 35 år, där de allra flesta var mellan 18–34 år. Fördelat på kön kan man se att män söker asyl i större utsträckning än kvinnor, endast en tredjedel var kvinnor. I gruppen asylsökande över 65 år dominerade kvinnor, dock utgjorde denna åldersgrupp en väldigt liten del av alla asylsökande.³

Brexit innebär att Storbritannien inte längre är en del av det statistiska underlaget för  migrationen till EU. Storbritanniens mottagande har dock varit marginell och kan därför inte ensamt förklara varför EU har en så stor minskning i asylmottagande 2020. Den minskningen beror till stor del på pandemin.⁴

Källa: Eurostat. Asylum and first time asylum applicants by citizenship, age and sex – annual aggregated data (rounded) & AIDA. Country Report: United Kingdom

Beviljandegraden varierar mellan EU-länderna

En tredjedel (295 800) av 928 900 ansökningar om asyl beviljades i första instans i EU under 2019.⁵ En tredjedel av dessa var asylsökande från Syrien och mer än 71 procent av de positiva besluten togs av Tyskland.⁶

För att mäta hur stor påverkan asylsökande får på ett lands befolkningssammansättning brukar man titta på antalet asylsökande som får sin ansökan beviljad per miljon invånare. Grekland var det land som beviljade flest personer asyl i förhållande till landets befolkningsmängd under 2019 med 1 735 personer per miljon invånare, följt av Österrike med 1 550 personer och Cypern med 1 500 personer per miljon invånare. Antalet personer beviljade asyl per miljon invånare skiljer sig mellan EU:s medlemsländer. Till exempel beviljade Frankrike 630 personer asyl per miljon invånare, Danmark 305 personer per miljon invånare och Ungern och Slovakien beviljade 5 personer asyl per miljon invånare.⁷

Förutom skillnader mellan ländernas kriterier för giltiga asylskäl kan skillnaderna i beviljandegrad också till viss del förklaras av att olika grupper har sökt asyl i olika länder. Beviljandegraden varierar mellan asylsökandes medborgarskap, där 85 procent av asylansökningarna från Syrien beviljades medan enbart 4 procent av asylansökningarna från medborgare från Georgien beviljades.⁸