Inre gränskontroller

De inre gränskontrollerna är en tillfällig lagstiftning som ska gälla fram till 2019. I och med de tillfälliga inre gränskontrollerna frångår EU principen om den fria rörligheten inom unionen för en begränsad tidsperiod. Med de inre gränskontrollerna menar man de gränskontroller som utförs mellan länder i Schengenområdet.

Fri rörlighet en av grunderna för EU

Den fria rörligheten inom unionen är en av hörnstenarna i EU-samarbetet. ¹ I och med EU-fördraget från 1993, även kallat Maastrichtfördraget, skapades Europeiska unionen utifrån den tidigare Europeiska gemenskapen (EG). EU-fördraget är på det här sättet ett av EU:s grundfördrag. I och med EU-fördraget utökades samarbetet till att även inkludera såväl rättsliga som inrikespolitiska frågor. Här ingår bland annat asyl- och invandringspolitik, yttre gränskontroller, samt polisiära och straffrättsliga åtgärder. ² EU-fördraget ger även medborgare i de olika medlemsländerna rätt att röra och bosätta sig fritt inom unionen. ^{3 4} Utöver EU-fördraget fastställer EU:s rörlighetsdirektiv på vilket sätt den fria rörligheten ska regleras. Även Schengenavtalet som vann laga kraft 1985 syftar till att underlätta rörligheten mellan medlemsstaterna genom att i och med avtalet avskaffa gränskontrollerna.

Läs mer om EU:s fria rörlighet.

Läs mer om Schengen.

Bakgrund till de inre gränskontrollerna

Europeiska rådet rekommenderade den 12 februari 2016 utlösandet av artikel 29 i kodexen för Schengengränserna. Detta efter att en rapport utförd under 2015 visade på allvarliga brister i Greklands yttre gränskontroller. ⁵ Artikel 29 tillåter Schengenländerna att tillfälligt återinföra gränskontroller mellan sig ifall länderna upplever ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Detta kan inträffa vid förutsägbara händelser, som till exempel stora evenemang, vid oförutsägbara händelser, till exempel terroristattacker och vid bristande kontroll av de yttre gränserna. ^{6  7} Rådets rekommendation antogs den 12 maj 2016. ⁸ Efter detta införde Sverige tillsammans med några andra Schengenländer tillfälliga gränskontroller mot andra Schengenländer.

Sveriges regering har i enlighet med Lagen om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen beslutat om en förordning om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Enligt förordningen får inga personer som inte kan uppvisa giltig legitimation resa över gränsen från Danmark till Sverige. Gällande förordning riktar sig till trafik från Danmark och avser gränsöverskridande trafik, det vill säga. med tåg, buss och passagerarfärja. ^{9 10}

Förordningen om id-kontroller infördes 4 januari 2016 och gällde i 6 månader framåt, det vill säga till den 3 juli 2016. Därefter har regeringen förlängt id-kontrollerna i tre omgångar. Först i 4 månader, sedan ytterligare 3 månader, det vill säga till 3 februari 2017. Den 9 februari beslutade regeringen att ytterligare förlänga gränskontrollerna med 3 månader, till 10 maj 2017. ¹¹

De tillfälliga gränskontrollerna infördes för första gången den 12 november 2015. Sverige införde den tidsbegränsade lagen om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen och inre säkerheten i landet som trädde i kraft den 21 december 2015. Lagen gäller i tre år från det att den trätt i kraft, det vill säga till den 21 december 2018. Lagen ger regeringen möjlighet att genom en förordning införa id-kontroller och även specificera id-kontrollerna till trafik från ett visst land. Bestämmelser om id-kontroller får gälla i upp till sex månader i taget. ¹²

Vad innebär de inre gränskontrollerna?

Gränskontrollerna utförs i två steg. ID-kontrollerna utförs i Danmark av transportföretagen som om de inte kan uppvisa att de genomfört kontroller bestraffas med en sanktionsavgift på 50 000 kr. Därefter utförs ytterligare en kontroll av svensk polis och civilanställda passkontrollanter i vissa hamnar och stationer vid ankomst till Sverige, det vill säga vid Öresundsbrons betalstation, tågstationen i Hyllie samt hamnarna. ¹³ Från den 30 januari 2016 förenklades kontrollerna genom att passagerare inte behövde byta plattform vid Kastrup flygplats, enligt Skånetrafiken innebär detta dock inte en kortare restid. ¹⁴

Den 3 februari 2017 meddelade det danska justitiedepartementet att man tillåter svensk polis komma till Danmark för utföra gränskontroller i närmare anslutning till id-kontrollerna. Förhoppningen är att detta däremot ska minska restiden. ¹⁵

Gränskontrollerna kritiseras av näringslivet och Riksrevisionen

Omfattande kritik har riktats mot gränskontrollerna och har främst riktats mot hur det påverkar näringslivet negativt. Øresundsinstituttet menar i sin rapport på att tillväxten i region Öresund blir märkbart lidande av gränskontrollerna eftersom personer får det svårare att ta sig till arbetet. Enligt rapporten har antalet jobb som kan nås inom en timmes resväg från Malmö central minskat med 322 000 stycken respektive 193 000 från Lund. Utöver detta har 565 öresundspendlare lämnat in en gemensam ansökan om skadestånd till Justitiekanslern ¹⁶. Transportföretag har kritiserat identitetskontrollerna som menar drabbar företag inom transportsektorn negativt genom minskad omsättning i form av färre antal passagerare. Detta eftersom det är på passagerarfärjor och tågförbindelser som gränskontrollerna utförs vilket gör att fler väljer att pendla med bil ^{17 18}

Även Riksrevisionen som ansvarar för att granska statliga myndigheter kritiserar förlängningen av gränskontrollerna och menar att beslutet att förlänga kontrollerna var dåligt underbyggt. Enligt Riksrevisionen har inte beslutsunderlaget samlats in på ett sätt vilket gjort att beslutet att förlänga inte varit tillräckligt välgrundat. Detta med tanke på att kriterierna för att gränskontroller ska få införas enligt Schengenavtalet inte systematiskt följts upp. Riksrevisionen skriver:

”Myndigheterna har följt upp förändringar i flöden av migranter samt vissa kostnader. De har däremot inte på ett systematiskt sätt följt upp om kraven för tillfälliga gränskontroller vid inre gräns är uppfyllda eller de tillfälliga gränskontrollernas effekter, vare sig på hotet som ska avvärjas eller på de operativa myndigheternas övriga verksamhet.” ¹⁹

Riksrevisionen riktar kritik dels mot regeringens men även polisledningens hantering av gränskontrollerna. Regeringen kritiseras för att inte givit vägledning till polismyndigheten angående hur gränskontrollerna skulle utföras och att det allvarliga hot som skulle avvärjas inte konkretiserades vilket gjorde en uppföljning av kontrollerna var svårt. Polisledningen i sin tur får kritik för att inte ha tagit större ansvar utan delegerat utformningen av kontrollerna ner till den utposterade personalen vid kontrollplatserna. Riksrevisionen riktar även kritik mot att rikspolischefen inte förberedde myndigheten för en förlängning av gränskontrollerna. Riksrevisionens bedömer att införandet förlängningen av gränskontrollerna i sig utgjorde ett hot mot polismyndighetens verksamhet med tanke på myndighetens ansträngda situation. ²⁰