Papperslösa

Ordet papperslös används för att beteckna människor som befinner sig i Sverige utan tillstånd. Ibland används begreppen “illegala invandrare” eller “illegala utlänningar” istället för papperslösa men detta kan leda till felaktiga associationer mellan migration och kriminalitet.

Europaparlamentet har uppmanat medlemsländerna att sluta använda termen “illegala invandrare” till förmån för “irreguljära/papperslösa migranter/arbetare”.¹

Begreppen irreguljär migrant betecknar människor som saknar rättslig status i ett transit- eller värdland och ibland ersätts det begreppet med ”papperslös”. Det är personer som rest in i ett land utan tillstånd eller som kommit in i landet lagligt och därefter förlorat sitt tillstånd att stanna kvar.² Människor som ännu inte sökt asyl räknas också in i gruppen irreguljära migranter. Enligt arbetsrätten är det olagligt att arbeta utan arbetstillstånd, därför har papperslösa oftast inte möjlighet att försörja sig.

Huvudprincipen är att utlänningar ska ha visum för att komma till Sverige. För vistelser längre än tre månader behövs uppehållstillstånd. EU/EES-medborgare är undantagna från detta och behöver inga tillstånd för vistelsetid upp till tre månader.³

Läs mer om rörlighet inom EU här.

Hur många papperslösa finns i Sverige?

Det är svårt att beräkna hur många papperslösa och gömda människor som finns i Sverige. Enligt ungefärliga beräkningar från 2010 uppehåller sig mellan 10 000 och 35 000 papperslösa personer i Sverige och av dessa är uppskattningsvis 2 000–3 000 barn. Inom EU beräknar man att det finns cirka 2,8–6 miljoner papperslösa.⁴ Anledningen till att det är så svårt att beräkna antalet papperslösa är att de inte finns registrerade någonstans i landet de uppehåller sig och deras rädsla för att bli utvisade gör att de oftast håller sig på avstånd från myndigheterna.

2017 uppgav gränspolisen att antal avvikna personer efter avslagen asylansökan har ökat och man befarade ett växande skuggsamhälle där en del av dessa personer förväntas gå under jorden.⁵ Enligt Migrationsverket bedöms antalet före detta asylsökande överlämnade till polis och avvikna efter avslag på asylansökan uppgå till 12 100 år 2018.⁶ När det gäller antalet EU-medborgare som har stannat över tre månader eller ekonomiska migranter som jobbar svart finns är det svårt att säga hur många det rör sig om då det saknas tillförlitlig statistik.

Papperslösa har rätt till vård som inte kan vänta

Vad gäller sjukvård trädde ett nytt regelverk i kraft i juli 2013 vilket rör papperslösas rätt till vård. Det förändrade regelverket innebär att personer som håller sig undan verkställandet av utvisnings- eller avvisningsbeslut (”gömda”) och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa”) nu har laglig rätt till subventionerad vård i samma utsträckning som asylsökande som befinner sig i Sverige.⁷

Papperslösa barn (personer som inte fyllt 18 år) ges rätt till:

• Fullständig vård
• Regelbunden fullständig tandvård
• Läkemedel

Gömda och papperslösa vuxna ges rätt till:

• Akut vård och behandling
• Vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd.
• Mödrahälsovård
• Preventivmedelsrådgivning och vård vid abort
• Hälsoundersökning (om den enskilde in redan har fått det)
• Tandvård som inte kan vänta
• Läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner
• Smittskyddsinsatser⁸

I sammanhanget bör nämnas att landsting redan innan beslutet trädde i kraft haft möjlighet att erbjuda vård upp till samma nivå som gäller för bosatta inom landstinget men nu är alltså papperslösas rätt till vård fastställd i lag.

Läs mer om tillgång till sjukvård.

Papperslösa barn har rätt till skolgång

Sedan juli 2013 har papperslösa barn rätt att gå i skolan. Alla barn mellan 6 och 18 år har nu laglig rätt till skolgång, även om papperslösa barn inte omfattas av skolplikten. Skola och socialnämnd har numera ingen underrättelseskyldighet att meddela polismyndighet när det gäller papperslösa familjer. För att kunna värna om papperslösa familjers anonymitet kan skolan fatta beslut om att sekretessbelägga uppgifter om en elev. Ett sådant beslut kan dock upphävas om det överklagas till domstol.⁹