Etableringsprogrammet

När nyanlända får uppehållstillstånd i Sverige ska de snabbt komma i sysselsättning. För detta finns etableringsprogrammet för nyanlända som sköts av Arbetsförmedlingen. Syftet med programmet är att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden.¹

Etableringsreformen infördes den 1 december 2010 i syfte att underlätta nyanländas etablering i Sverige. Ett nytt regelverk infördes för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet den 1 januari 2018. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssökande och att den nyanländes ansvar att etablera sig själv förstärks. Regelverket infördes bland annat för att minska detaljstyrning i lag. Detta ska göra etableringsarbetet effektivare genom att den administrativa arbetsbördan minskas, bland annat genom att flytta handläggningen av etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. Individens motivation att etablera sig förväntas öka eftersom individen riskerar att få sin ersättning indragen om den nyanlände inte deltar i insatserna som han eller hon ska.²

För de som har inlett en etableringsplan före den 1 januari 2018 gäller dock fortfarande etableringsreformen från 2010.³

Vad ingår i etableringsprogrammet?

Etableringsprogrammet omfattar nyanlända invandrare i arbetsför ålder (20-64 år) med uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhörig till flykting eller skyddsbehövande med uppehållstillstånd. Asylsökande eller övriga invandrare omfattas inte.⁴ Etableringsprogrammet syftar till att snabba på nyanländas väg till arbete eller studier. Det är Arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret för etableringen.⁵ I december 2018 deltog 52 477 i etableringsuppdraget. ⁶

Efter att den nyanlände beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen träda in så fort som möjligt för att hålla etableringssamtal. Arbetsförmedlingen upprättar en individuell planering tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Sedan görs en kartläggning av personens erfarenheter och kompetenser. En etableringsplan ska alltid innehålla SFI (svenska för invandrare), arbetsförberedande insatser och information om det svenska samhället, så kallad samhällsorientering. Exempel på arbetsförberedande insatser är aktiviteter som kan underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet såsom rehabilitering, kompletterande gymnasieutbildning eller högskoleförberedande studier.⁷ Etableringsplanen ska normalt omfatta aktiviteter på heltid. De personer som aktivt deltar i en etableringsplan har rätt till etableringsersättning under högst två år. Etableringsersättningen varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen och om personen får andra typer av ersättningar som till exempel föräldrapenning, studiemedel från CSN och sjukersättning. ⁸ Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan.⁹

Läs mer om etableringsersättning här.

Skillnaderna mellan etableringsreformen 2010 och etableringsprogrammet 2018

Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser i kraft, den så kallade etableringsreformen. Arbetsförmedlingen övertog det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna. Syftet med etableringsreformen var att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet.¹⁰

Ett nytt regelverk infördes för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet den 1 januari 2018.

De nya reglerna innebär att:

• målgruppen justeras till åldern 20-64 år.
• nyanlända kommer likt övriga arbetssökande att få en individuell handlingsplan som sedan tilldelas till den insats som bedöms leda till arbete.
• ansvaret för att dela ut etableringsersättning flyttas till Försäkringskassan.
• varningar kan utfärdas och ersättningen dras in delvis eller helt om den nyanlände inte deltar i insatserna som han eller hon ska.¹¹

Även en utbildningsplikt för nyanlända infördes den 1 januari 2018. Utbildningsplikten omfattar personer som deltar i etableringsuppdraget och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna skaffa sig ett arbete. Kravet på att utbilda sig berör därmed främst nyanlända som har kort utbildning och särskilt de som saknar grundskolekompetens. Utbildningsplikten innebär att sanktioner, det vill säga varningar och i förlängningen indragen ersättning, kan införas för den som inte har sökt anvisad utbildning, accepterat en erbjuden utbildningsplats eller deltagit i anvisad utbildning.¹²

Nedan följer en bild som illustrerar skillnaderna mellan etableringsreformen från 2010 och etableringsprogrammet från 2018.

Arbetsmarknadsinsatser riktade till nyanlända

Arbetsförmedlingen erbjuder en rad olika insatser för nyanlända för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Nedan följer en beskrivning av de insatser som framförallt riktar sig till nyanlända.

Etableringsjobb är en subventionerad anställning för både nyanlända och långtidsarbetslösa som kan pågå i högst två år. Beslutet om införandet av etableringsjobb togs av Regeringen och arbetsmarknadens parter den 5 mars 2018. Ambitionen är att etableringsjobben ska kunna införas under andra halvåret 2019. Målet är att ett etableringsjobb ska leda till en tillsvidareanställning på heltid. Lönen ska vara i nivå med de lägsta kollektivavtalen.

Syftet med etableringsjobben är att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden samt att underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning. Avsikten är att satsningen fullt utbyggd ska omfatta minst 10 000 individer. Att parterna gemensamt har tagit initiativ till etableringsjobb särskiljer etableringsjobben från andra subventionerade arbetsmarknadsinsatser. Detta är något som regeringen framhåller kan bidra till bättre resultat än tidigare subventionerade arbeten.¹³

Introduktionsjobb är en subventionerad anställning för både nyanlända och långtidsarbetslösa som kan pågå i högst två år. Introduktionsjobben ersatte de tidigare instegsjobben med avsikt att förenkla systemet genom att göra fem stöd till ett enhetligt stöd. Introduktionsjobben är subventionerade till 80 procent och taket för lönesubventionen är en lön som motsvarar 20 000 kronor i månaden. Jobben kan kombineras flexibelt med studier för att kunna möta eventuella kompetensbehov hos arbetsgivare och stärka den enskildes förutsättningar ¹⁴

Nystartsjobb är en subventionerad anställning för både nyanlända och långtidsarbetslösa som kan pågå i högst två år. Om den arbetssökande är nyanländ och kvalificerar på grund av uppehållstillstånd, uppehållskort eller för att personen deltar i etableringsprogrammet, får arbetsgivaren ett belopp som motsvarar 2,5 gånger arbetsgivaravgiften. Detta motsvarar en lönesubvention på cirka 50 procent. Nystartsjobbet ska påbörjas inom 36 månader från att uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades, eller så länge som personen deltar i etableringsprogrammet. Den som har en etableringsplan kvalificerar så länge etableringsplanen pågår. ¹⁵

Extratjänster är en subventionerad anställning för nyanlända och långtidsarbetslösa. Extratjänster erbjuds till arbete inom offentlig eller ideell sektor. Anställningen är subventionerad till 100 procent. Det ekonomiska stödet ges endast till den del av bruttolönen som vid heltid uppgår till 20 000 kr per månad. Den arbetssökande kan inneha en extratjänst i 12 månader med chans till förlängning om Arbetsförmedlingen bedömer att det skulle vara bra för den arbetssökande. ¹⁶

Validering innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetenser som en person besitter. Detta är ett program hos Arbetsförmedlingen som startade under 2017 och ska utföras av utomstående aktörer inom olika branscher. Valideringen kan resultera i ett betyg, kompetensintyg, utlåtande eller liknande. Alla eller delar av kompetenskraven kan bedömas vara uppfyllda. Vid behov erbjuds kompletteringsutbildningar. Detta kan vara till stor hjälp för personer som har yrkeserfarenhet eller utbildning från utlandet men saknar dokumentation som intygar deras kompetenser. ¹⁷

Snabbspåren är ett sätt att skapa snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända med relevant utbildning eller yrkeserfarenhet inom ett bristyrke. Snabbspåret består av tre steg: kartläggning av personens tidigare kompetens, bedömning av personens förmåga och komplettering av kunskaper genom utbildning och praktik. Snabbspåren omfattar ett trettiotal yrken och är ett resultat av överenskommelser mellan arbetsgivare, fackförbund och Arbetsförmedlingen. Deltagare i snabbspåren får etableringsersättning eller aktivitetsstöd. ¹⁸

Andra insatser hos Arbetsförmedlingen:

• Arbetsmarknadsutbildning
• Arbetsträning
• Moderna beredskapsjobb i staten
• Praktik
• Stöd och matchning
• Yrkesintroduktionsanställning
• Yrkesinriktad folkhögskoleutbildning

För mer detaljerad information om Arbetsförmedlingens insatser och information om ytterligare insatser besök www.arbetsformedlingen.se.