Förvar

Personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige och ska avvisas eller utvisas kan i vissa fall tas i förvar. Beslut om att ta en person i förvar kan fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten eller en domstol.¹ 

Förvar blir aktuellt när ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska förberedas eller genomföras och det finns risk att personen kommer att hålla sig undan eller försvåra genomförandet på andra sätt. Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar.² Ett beslut om förvar kan överklagas till förvaltningsrätten. En förutsättning för ett förvarsbeslut ska tas är att den beslutande myndigheten bedömer att uppsikt inte är en tillräcklig åtgärd. Med uppsikt menas att personen i fråga är tvungen att lämna ifrån sig pass och andra ID-handlingar samt är skyldig att anmäla sig hos Polisen eller Migrationsverket på bestämda tider. ³

Vem kan tas i förvar?

Både barn och vuxna kan tas i förvar. Beslut om att ta barn i förvar fattas dock mycket sällan och barnet får hållas i förvar i högst 72 timmar och aldrig skiljas från båda sina vårdnadshavare. Ett barn som inte har någon vårdnadshavare i Sverige får endast tas i förvar om det finns synnerliga skäl.⁴

Alla förvar drivs av Migrationsverket som ansvarar för lokalerna, personalen och tillsynen av personerna i förvar. Förvaren är utformade så att de liknar Migrationsverkets mottagningsenhet så mycket som möjligt. Skillnaden är att personer som tas i förvar inte kan lämna lokalerna. Förvarstiden får vara högst två månader med möjlighet till förlängning. Inom ramen för asylprocessen får den maximala förvarstiden uppgå till 12 månader.⁵

Platsbrist

Behovet av förvarsplatser har ökat bland annat till följd av antalet asylsökande som kom 2015 och att fler personer nu befinner sig i en senare del av asylprocessen. Regeringen har därför gett Migrationsverket i uppdrag att utöka antalet platser. I början av 2018 fanns det totalt 357 förvarsplatser fördelade på fem orter. Migrationsverket meddelade i maj 2018 att antalet platser ska öka till 457 i slutet av 2018 med bland annat ett öppnande av ett nytt förvar. Polismyndigheten har tillsammans med Migrationsverket gjort bedömningen att behovet av antal förvarsplatser 2019 och 2020 är 865 till 935 platser. ⁶

Kritik mot det svenska förvaren

Kritik mot de svenska förvaren har framförts av såväl nationella som internationella institutioner. Den huvudsakliga kritiken har riktats mot frihetsberövandet och de rättigheter som de förvarstagna anses sakna. FN:s tortyrkommitté (CAT) har kritiserat Sverige för den långa förvarstiden och det faktum att även barn kan tas i förvar. ⁷ Kritik har även riktats mot det faktum att förvarstagna i vissa fall placeras i häkten och kriminalvårdsanstalter i stället för i förvar. ⁸ Migrationsverket har möjlighet att göra det om personen utgör en fara för andra förvarstagna eller har blivit dömd för utvisning på grund av brott. Migrationsverket får också, under en kort period, placera personen där medan en transport ordnas till förvaret.⁹ Röda Korset har kritiserat att många beslut leder till förvar när lindrigare åtgärder som uppsikt hade varit tillräckliga samt att det saknas tillgänglig offentlig statistik om antalet förvarstagna.¹⁰