Den tillfälliga lagen

Den tillfälliga lagen¹ infördes i samband med flyktingsituationen 2015 i syfte att minska asylinvandringen till Sverige. Genom de begränsningar som infördes sänktes Sveriges asylregler till den miniminivå som krävs enligt EU-rätten och internationella konventioner.² Efter att den tillfälliga lagen infördes i juli 2016 har antalet asylsökande som kommer till Sverige minskat. Under 2017 kom cirka 26 000 asylsökande till Sverige, jämfört med flyktingsituationen 2015 då knappt 163 000 personer sökte asyl.³

Den tillfälliga lagen i korthet

Den tillfälliga lagen begränsar asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige bland annat genom att ta bort vissa skyddsgrunder. Lagen infördes 20 juli 2016 och skulle gälla till och med den 19 juli 2019. Riksdagen fattade beslut den 18 juli 2019 om att förlänga lagen. Lagen träder ur kraft den 19 juli 2021.⁴

Sammanfattningsvis medförde den tillfälliga lagen följande förändringar:

• Färre skyddsgrunder, det vill säga en begränsning av vilka som har möjlighet att få asyl.
• Tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, istället för permanenta.
• Begränsad möjlighet till familjeåterförening.
• Skärpt försörjningskrav vid familjeåterförening.

Färre människor får stanna

Den tillfälliga lagen begränsade asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige bland annat genom att vissa skyddsgrunder togs bort.

Dessa är de tre grupper som fortfarande kan få asyl efter den tillfälliga lagen:

• Flykting, vilket innebär en person som tvingats fly på grund av etnicitet, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön eller sexuell läggning, eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Detta i enlighet med FN:s flyktingkonvention, EU:s gemensamma regler och svensk lag. 
• Alternativt skyddsbehövande, vilket innebär en person som löper risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper en allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Detta i enlighet med EU:s gemensamma regler.⁵
• Kvotflykting, vilket innebär att FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att en person har flyktingstatus i det område där personen befinner sig, oftast ett flyktingläger. Sedan vidarebosätts personen till Sverige genom en kvot som fastställs av riksdagen och regeringen. Kvotflyktingar får alltså uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige, till skillnad från andra asylsökande som måste söka asyl när de anländer till Sverige.⁶

Den tillfälliga lagen tog bort följande skäl för uppehållstillstånd:

• Övriga skyddsbehövande, vilket innebär en person som behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof. Detta enligt med svensk lagstiftning. Det finns ingen internationell motsvarighet.
• Synnerligen ömmande omständigheter, till exempel vid svår sjukdom.⁷

Läs mer om asylsökande i Sverige
Läs mer om kvotflyktingar

Tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel

Tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel för de flesta asylsökande, till skillnad från tiden före den tillfälliga lagen då permanenta tillstånd var vanligast. Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande (till exempel människor som flyr från väpnade konflikter) får nu ett uppehållstillstånd som varar i 13 månader, medan den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år. Om behovet av skydd kvarstår efter att det tillfälliga uppehållstillståndet går ut förlängs uppehållstillståndet. De personer som kan visa att de kan försörja sig kan omvandla sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd till ett permanent när det tillfälliga går ut.⁸

Begränsad möjlighet till familjeåterförening

Anhöriga till personer som fått asyl i Sverige har efter den tillfälliga lagen en begränsad möjlighet att få uppehållstillstånd. Möjligheten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande togs bort helt och hållet när den tillfälliga lagen infördes. Detta påverkade många syriska flyktingar eftersom de oftast bedömdes vara just alternativt skyddsbehövande. Vid förlängningen av den tillfälliga lagen som trädde i kraft 20 juli 2019 fick alternativt skyddsbehövande åter möjligheten att återförenas med sin familj.⁴ Flyktingar i Sveriges möjlighet till familjeåterförening begränsas inte av den tillfälliga lagen. I praktiken är det svårt för den som har fått asyl i Sverige att återförenas med sin familj, då den tillfälliga lagen ställer höga krav på försörjning. Den sökande måste kunna försörja både sig själv och de familjemedlemmar som hen önskar återförenas med.¹⁰

Läs mer om anhöriginvandring