Kriminalitet

Utrikesfödda och deras barn är överrepresenterade i brottsstatistiken. Denna överrepresentation beror på framförallt tre faktorer: 1) diskriminering inom rättsväsendet; 2) förhållanden kopplade till ursprungslandet; och 3) faktorer kopplade till levnadsförhållanden i Sverige.

Det finns minst 24 svenska studier som har jämfört brottsligheten mellan inrikes- och utrikes födda. Den första av dessa studier publicerades i mitten av 1970-talet och den senaste 2013.¹ Den mest citerade av dessa studier är från 2005 och gjordes av Brottsförebyggande rådet (Brå).² Studien undersökte andelen misstänkta för brott åren 1997-2001. Av studien framgår att personer födda i utlandet av utländska föräldrar var 2,5 gånger oftare misstänkta för brott jämfört med personer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. Även svenskfödda barn till utrikesfödda var överrepresenterade men överrepresentationen i denna grupp var lägre.

2019 publicerades en uppföljning av BRÅ-studien som konstaterade att utrikes födda fortfarande är överrepresenterade bland personer misstänkta för brott, men att överrepresentationen i flera brottskategorier har minskat för personer födda i utlandet och ökat för personer födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. ³

Vanligare att män än kvinnor är misstänkta för brott

Som en jämförelse är det till exempel 3,5 gånger vanligare att män är misstänkta för brott än kvinnor, och vad gäller grövre brott är den skillnaden ännu större. Vidare kan man se att personer vars familj någon gång fått försörjningsstöd (socialbidrag) hade 6,1 gånger större risk att registreras för brott än de som inte haft försörjningsstöd år 2001. Personer med endast förgymnasial utbildning har 5,7 gånger större risk att registreras för brott än de som har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer.

Utrikes födda har varit överrepresenterade i brottsstatistiken under minst 40 år och under denna tid har invandringen till Sverige sett mycket olika ut både när det gäller typ av invandring (arbetskrafts- flykting- och anhöriginvandring) och från vilka länder utrikesfödda huvudsakligen kommit ifrån.⁴

Grupper från vissa ursprungsområden är mer överrepresenterade än andra. Till exempel så finns en överrepresentation vad gäller misstanke för brott hos personer födda i Nordafrika, övriga Afrika och Västasien om man ser till andelen av dessa grupper i befolkningen. De som dominerar bland de misstänkta utrikesfödda är dock nordbor, då personer från Finland, Norge, Danmark och Island utgör ca 5 procent av de misstänkta (eftersom de dominerar bland utrikesfödda i Sverige), medan personer från exempelvis Nordafrika utgör 0,7 procent.⁵

Vad beror det på?

Samtidigt som det finns många studier som visar att utrikesfödda och deras barn är överrepresenterade i brottsstatistiken finns det få undersökningar som med empirisk metodik belyser orsaker till denna överrepresentation. Generellt sett kan denna överrepresentation bero på tre faktorer:

• Diskriminering inom rättsväsendet
• Förhållanden kopplade till ursprungslandet
• Faktorer kopplade till levnadsförhållanden i Sverige

Troligen orsakas den ovan nämnda överrepresentationen av alla dessa faktorer, men ny forskning⁶ visar att grundorsaken är skillnader i levnadsförhållanden i Sverige mellan den invandrade och den inhemska befolkningen.

Diskriminering inom rättsväsendet

När det gäller den första av förklaringarna som nämns ovan, diskriminering inom rättsväsendet, så är det internationellt välkänt att utrikesfödda och etniska minoriteter ofta utsätts för olika typer av diskriminerande praktiker av rättssystemet. Det kan handla om att polisen patrullerar oftare i områden där det bor många utrikesfödda, eller oftare utför olika typer av kontroller på personer som har invandrarbakgrund (så kallad racial profiling). Den typen av åtgärder beror vanligen inte på att polisen medvetet vill diskriminera utrikesfödda, utan på att polisen förväntar sig att man kommer att upptäcka fler brott hos dessa grupper. Oberoende om denna förväntan stämmer överens med de verkliga förhållandena eller inte, så ökar det sannolikheten för att flera brott registreras hos denna grupp. Samtidigt minskar sannolikheten för registrering av brott för grupper som kontrolleras mera sällan, till exempel, personer med svenskt ursprung och som bor i förmögna områden. Den sortens diskriminering brukar kallas för strukturell diskriminering.⁷ En annan faktor som påverkar risken för registrering av brott är att sannolikheten att brottet polisanmäls tycks öka om den drabbade tror att förövaren är utrikesfödda.⁸

Förhållanden kopplade till ursprungslandet

Vad gäller förhållanden kopplade till ursprungslandet som en av förklaringarna till utrikesföddas överrepresentation bland personer som registrerats för brott i Sverige och andra europeiska länder, har det framhållits att många utrikesfödda kommer från länder där de har utsatts för traumatiska upplevelser i samband med kring och andra grymheter.⁹ Detta samband anses främst gälla våldsbrott. När detta påstående har analyserats mer ingående utifrån svensk datamaterial¹⁰ har det i viss mån kunnat bekräftas. Sambandet är dock komplicerat och analysen tyder på att ursprunget i ett krigsdrabbat land kan påverka ett stort antal förhållanden under vilka en individ lever både i ursprungslandet och i ankomstlandet.

Ytterligare ett samband är mellan att komma från länder med lågt HDI (Human Development Index) och risken att registreras för brott i Sverige. Vi vet inte på vilket sätt utvecklingsgraden i ursprungsländerna påverkar brottsligheten i Sverige men man kan tänka sig att den påverkar de förhållanden individen lever under i Sverige. Personer från länder med lågt HDI har ofta lägre utbildning än andra och svårare att få arbete i Sverige vilket påverkar personen negativt.¹¹

Även kulturkonflikter mellan kulturen i ursprungslandet och i ankomstlandet har diskuterats som förklaring till brottsligheten. Något stöd för starka effekter av sådana kulturkonflikter, vad gäller skillnader i brottsligheten har den svenska forskningen inte hittat.¹² Samtidigt kan inte denna faktor helt negligeras, dess betydelse är helt uppenbar när det gäller till exempel så kallat hedersvåld.

Slutligen kan hypotesen om så kallad selektiv invandring nämnas. Det vill säga att de individer som kommer från vissa länder, och vissa befolkningssegment i dessa länder, skulle ha större brottsbenägenhet än genomsnittsbefolkningen i dessa länder. Något stöd för denna hypotes finns inte i forskningen, möjligen med ett undantag: Invandring från Finland till Sverige av människor med allvarliga missbruksproblem på 70 och 80-talet.¹³

Förekomsten och omfattningen av brottsligheten hos ligor som påstås komma från Baltikum och som enligt vissa källor ägnar sig åt stöldturnéer i Sverige, är dåligt dokumenterad. I dessa fall rör det sig inte om utrikesfödda, utan om utländska medborgare på tillfälliga besök i Sverige.

Faktorer kopplade till levnadsförhållanden i Sverige

När det gäller faktorer kopplade till levnadsförhållanden i Sverige så vet vi från omfattande kriminologisk forskning¹⁴ att brottslighet är relaterad till sådant som fattigdom, social isolering, låg socioekonomisk status, svåra uppväxtförhållanden och en mängd andra riskfaktorer under uppväxten.

I en studie¹⁵ undersöktes samtliga elever som under åren 1990-1993 gick ut grundskolan i Stockholms län. Totalt drygt 66 000 individer. Dessa ungdomar följdes sedan under fem års tid med avseende på registrerad brottslighet. De ungdomar i studien som var födda i utlandet var dubbelt så ofta registrerade för brott jämfört med barn till föräldrar födda i Sverige. Men när hänsyn togs till sådana faktorer som föräldrarnas utbildning, deras arbete, arbetslöshet, social klass, familjens sammansättning och föräldrarnas inkomst, minskade skillnaden i registrerad brottslighet mellan barn till ”svenskar” och utrikesfödda med cirka 60 procent. Lade man dessutom till ett mått på bostadssegregationen minskade skillnaden till totalt 75 procent. Allt detta för pojkar. För flickorna minskade skillnaden ännu mer.

Det kan dock inte uteslutas att förändringar i det svenska samhällets sociala struktur kan ha med detta fenomen att göra. Tidigare bestod de lägsta skikten i samhället av personer med i huvudsak svensk bakgrund, idag består ”underklassen” i stor utsträckning av invandrare. Den traditionella brottsligheten finns ofta bland de som tillhör samhällets lägsta skikt. Den tidigare ”underklassen”, som numera har flyttat sina positioner något högre i samhällshierarkin, blir automatisk utsatt för en något högre grad av social kontroll. Detta leder till att deras brottslighet minskar, medan den ökar i samhällets lägsta skikt som numera består i huvudsak av invandrare. Detta är dock bara en hypotes som kräver en noggrann vetenskaplig prövning.

Jerzy Sarnecki

Läs mer om skribenten

Se alla Jerzys inlägg