Arbetskraftsinvandring

Personer från länder utanför EU/EES som vill arbeta i Sverige behöver ansöka om arbetstillstånd. År 2020 beviljades 15 231 arbetstillstånd. Det vanligaste medborgarskapslandet var Thailand följt av Indien och de vanligaste yrkeskategorierna bland arbetskraftsinvandrare var bärplockare följt av IT-specialister.¹

I december år 2008 infördes en arbetskraftsinvandringsreform som möjliggjorde för människor utanför EU/EFTA att komma till Sverige för att arbeta om de erbjudits anställning.² Arbetskraftsinvandring behövs för att avhjälpa kompetensbrist, öka näringslivets konkurrenskraft och kompensera för att varannan kommun i Sverige står inför en negativ befolkningstillväxt. Arbetskraftsinvandringsreformen i slutet av år 2008 gjorde det enklare för människor från utanför EU/EFTA att komma till Sverige för att arbeta.³

Källa: Migrationsverket. Beviljade arbetstillstånd 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019 och 2020

Arbetskraftsinvandringen till Sverige

Under 2020 beviljades drygt 15 231 arbetstillstånd i Sverige, vilket är en minskning jämfört med 2019 och 2018 då ungefär 21 950 respektive 20 800 personer beviljades arbetstillstånd. Minskningen beror sannolikt på coronapandemin. Dessa siffror omfattar inte förlängningar av redan befintliga arbetstillstånd. Av de arbetstillstånd som utfärdades till personer utanför EU/EES kom flest människor  från Thailand (3 426 personer) och Indien (2 660 personer). De två överlägset vanligaste yrkesgrupperna för arbetskraftsinvandrare år 2020 är bärplockare följt av IT-specialister.⁴

Källa: Migrationsverket. Beviljade arbetstillstånd 2020, 2019, 2018 och 2017

Idag är det vanligt att arbetskraftsinvandrare till Sverige är högkvalificerade. Under 2020 hade 27 procent av alla arbetskraftsinvandrare ”yrken med krav på fördjupad högskolekompetens” vilket motsvarar 4 037 personer och nio procent hade ”yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande”. Samtidigt hade 36 procent av arbetskraftsinvandrare lågkvalificerade yrken, det vill säga yrken med krav på “kortare utbildning eller introduktion”. Många av dessa är säsongsarbetare som oftast bara stannar i Sverige några få månader.⁵

Källa: Migrationsverket. Beviljade arbetstillstånd 2020, 2019, 2018 och 2017

Krav för att få arbetstillstånd

Arbetstillstånd ska i regel sökas från hemlandet. För att få arbetstillstånd krävs att:

• man har ett giltigt pass.
• man har blivit erbjuden ett arbete innan man kommer till Sverige. Tjänsten ska först ha annonserats i Sverige och EU.
• månadslönen uppgår till minst 13 000 kronor.
• varken lönen eller anställningsvillkoren är sämre än svenska kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket.
• arbetsgivaren har för avsikt att teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring innan anställningen påbörjas.

Kraven gäller för ett och samma arbete, ej möjligt att ha två eller fler jobb som gör att kraven uppfylls. I de flesta fall får personen arbetstillstånd för tiden som anställningen gäller, men aldrig längre än passets giltighetstid. Tillstånden kan beviljas för högst två år i taget och kan sedan förnyas. Efter fyra år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd för arbete. Särskilda regler kan gälla för vissa medborgare och yrkesgrupper. EU-medborgare kan arbeta helt fritt i Sverige, men behöver för arbete som varar längre än tre månader registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. Nordiska medborgare behöver inget tillstånd, oavsett tidslängd, för att arbeta i Sverige.⁶

Läs mer om möjlighet till arbetstillstånd för internationella studenter

Nya regler för arbetskraftsinvandring

De så kallade kompetensutvisningarna har de senaste åren präglat debatten om arbetskraftsinvandring i Sverige. Under 2017 uppmärksammade media flera fall där arbetskraftsinvandrare, bland annat många inom IT-sektorn, hotades av utvisning eller till och med utvisades på grund av mindre misstag orsakade av deras arbetsgivare. Det kunde till exempel röra sig om att arbetsgivaren hade missat att teckna en försäkring för den anställde under en kort tid eller att den anställde hade tagit ut för lite semester.⁷

Den 1 december 2017 infördes nya regler för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Lagändringen innebär att ett arbetstillstånd inte längre måste återkallas när arbetsgivaren gjort mindre misstag gällande anställningsvillkoren, om arbetsgivaren själv upptäcker och rättar till bristerna innan Migrationsverket vidtagit någon åtgärd.⁸ Det är en lindring av tidigare regler, då upptäckta misstag tidigare alltid ledde till ett återkallat arbetstillstånd oavsett åtgärder från arbetsgivaren.

I mitten av december 2017 fastslog Migrationsöverdomstolen i två domar att villkoren ska bedömas som en helhet under hela tillståndsperioden och att bagatellmisstag inte ska leda till utvisning. Detta gäller även om Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd. Domarna är direkt vägledande för Migrationsverkets beslut i liknande fall och kommer förhindra kompetensutvisningar på grund av arbetsgivarens mindre misstag framöver.⁹

Skärpta regler för vissa branscher

I början av år 2012 skärpte Migrationsverket tillämpningen av kraven för arbetstillstånd inom vissa branscher för att förhindra att människor utnyttjas, arbetsgivaren ska bland annat kunna visa att det finns förutsättningar för att betala ut lön till arbetstagaren.¹⁰ De nya reglerna ställer högre krav vad gäller återrapportering och information samt krav på att arbetsgivaren ska visa upp att lön kan garanteras för den tid som ett anställningserbjudande gäller i samband med ansökan om arbetstillstånd. Företag inom de berörda branscherna som anställt personer från länder utanför EU ska dessutom redovisa dokumentation av utbetalda löner. De berörda branscherna är städ, hotell-och restaurang, service, bygg, bemanning, handel, jord-och skogsbruk, bilverkstad och alla nystartade verksamheter.

OECD: Sverige har det mest liberala systemet

OECD bedömer att Sverige idag kan anses ha det mest liberala systemet för arbetskraftsinvandring bland OECD-länderna, eftersom krav varken ställs på särskilda kvalifikationer eller lönenivåer och systemet inte begränsas av kvoter. I sin utvärdering av arbetskraftsinvandringsreformen fram till år 2011, drog OECD slutsatsen att reformen kan justeras men i stort fungerar bra. Att uppföljningen av löner och villkor är bristfällig ansågs vara en svaghet; en kritik som sannolikt bidrog till de skärpta kraven för arbetskraftsinvandring inom vissa branscher som infördes år 2008.¹¹

Läs mer om arbetskraftsinvandringen historiskt