Remitteringar – nya siffror från Världsbanken

Utländska remitteringar stod år 2014 för 436 miljarder USD, vilket är en ökning med 4,4 procent jämfört med året innan. För 2015 förutspås en ökning på endast 0,9 procent, en tredjedel av ökningen de tidigare tre åren.

Utländska remitteringar stod år 2014 för 436 miljarder USD, vilket är en ökning med 4,4 procent jämfört med året innan. För 2015 förutspås en ökning på endast 0,9 procent, en tredjedel av ökningen de tidigare tre åren. De främsta skälen till den minskade ökningen är en svag ekonomi i Europa, att låga oljepriser slår mot utvecklingen i Ryssland och Mellanöstern samt att dollarn förstärkts. Uttryckt i andra valutor är ökningen snabbare än vad Världsbanken anger.

För åren 2016-2017 bedöms remitteringarna åter öka med 4,3 procent per år. Detta sammantaget betyder enligt Världsbankens analytiker att remitteringarna är betydligt mer stabila och recessionssäkrade än både biståndet och de direkta utlandsinvesteringarna. Remitteringarna är också drygt tre gånger så stort som biståndet (135 miljarder USD), och större än de utländska direktinvesteringarna om man undantar Kina.

Störst mottagarland för remitteringar är Indien med 70 miljarder USD, före Kina, men räknat som andel av BNP är remitteringarna viktigast för Tadjzikistan, där det står för 49 procent av BNP, före Kirgizistan med 32 procent och Nepal med 29 procent.

Kostnaden för att överföra remitteringarna är i genomsnitt 8 procent, hela 12 procent i Afrika söder om Sahara, alltså långt över G20:s mål på 3 procent för år 2030. Världsbankens expertpanel angav vid Världsbankens vårmöte i april 2015 att minskade kostnader för överföringar är det enklaste sättet att öka de faktiska remitteringarna. De pekar också på vikten av att minska avgifterna som lågutbildad arbetskraft måste betala för att få ett arbete i utlandet; de kan motsvara mer än en hel årslön och fördröjer därmed överföringen av remitteringar till hemlandet.

Läs hela rapporten här