PÄ 1950- och 60-talen var arbetskraftsinvandringen till Sverige hög. Sedan 1970-talet har Sverige nÀstan uteslutande tagit emot flyktingar och anhöriga, men i och med arbetskraftsinvandringsreformen Är 2008 Àr det lÀttare för icke-europeiska medborgare att invandra till Sverige för att arbeta.
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har det senaste Ärhundradet gÄtt i vÄgor. Detta beror delvis pÄ Àndringar i svensk lagstiftning och delvis pÄ att den svenska ekonomin har förÀndrats, vilket har inneburit att lönsamheten att immigrera till Sverige har varierat. Före 1930-talet var Sverige ett utvandringsland, fler mÀnniskor utvandrade Àn invandrade. Mellan 1850-talet och 1930-talet utvandrade ungefÀr 1,5 miljoner svenskar, varav cirka 1,2 miljoner till Amerika.1
Hög arbetskraftsinvandring efter andra vÀrldskriget
Efter andra vĂ€rldskriget och fram till 1970-talet lĂ„g arbetskraftsinvandringen till Sverige pĂ„ en förhĂ„llandevis hög nivĂ„. Den svenska ekonomin expanderade snabbt efter kriget, vilket gjorde att efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft utifrĂ„n var stor. Arbetskraftskommissionen organiserade rekryteringen av utlĂ€ndsk arbetskraft, pĂ„ initiativ frĂ„n mĂ„nga företag, fram till Ă„r 1967. Ăven invandrare utöver den organiserade rekryteringen var vĂ€lkomna att resa in och ansöka om arbetstillstĂ„nd pĂ„ plats.2
Arbetskraftsinvandrarna kom framförallt frĂ„n frĂ€mst Norden men Ă€ven frĂ„n övriga Europa. Ăverenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad Ă„r 1954, som bortdrog kravet pĂ„ pass, uppehĂ„lls- och arbetstillstĂ„nd frĂ„n nordiska medborgare, innebar framförallt att ett stort antal finlĂ€ndare invandrade under 60- och 70-talen dĂ„ det var lĂ„gkonjunktur i Finland. MĂ„nga invandrade frĂ„n Nordamerika, varav en stor del var svenska emigranter som Ă„terinvandrade. En mycket liten del kom frĂ„n andra vĂ€rldsdelar.3
Kritik frÄn facken ledde till stopp
Ă r 1967 hade den liberala instĂ€llningen till arbetskraftsinvandringen börjat förĂ€ndras. Intresset för Sveriges arbetsmarknad i de traditionella immigrant-lĂ€nderna minskade ocksĂ„ markant under 70-talet, pĂ„ grund av konjunkturnedgĂ„ngen. Under 1960-talet hade tillverkningsindustrin gĂ„tt tillbaka och arbetskraftsbehovet minskat. Nya regler infördes som innebar att invandrare inte lĂ€ngre kunde ansöka om arbetstillstĂ„nd pĂ„ plats i Sverige, och Ă„ren 1969-70 rĂ„dde invandringsstopp. Denna utveckling föranleddes bland annat av en hĂ„rdnande kritik frĂ„n fackligt hĂ„ll, dĂ€r det befarades att ökad konkurrens skulle komma att pĂ„verka den inhemska arbetskraften negativt. De nya reglerna gjorde dock inte, eftersom de allra flesta arbetskraftsinvandrarna kom frĂ„n andra nordiska lĂ€nder, att flyktingströmmarna Ă€ndrades pĂ„ kort sikt. I slutet av 1970-talet upphörde i princip all arbetskraftsinvandring. Invandringen till Sverige kom istĂ€llet att dominerades av flykting– och anhöriginvandring.4
Liberalt system i dag
Successivt har Sveriges hÄllning till arbetskraftsinvandring Äter gÄtt mot att vara mer liberal och Sverige kan idag anses ha det mest liberala systemet bland OECD-lÀnderna vad gÀller arbetskraftsinvandring, dÄ krav varken stÀlls pÄ sÀrskilda kvalifikationer, lönenivÄer och systemet inte begrÀnsas av kvoter. SÀrskilt medlemskapet i EU med dess inre marknad som innebÀr att medborgare i EU-lÀnder inte behöver ha tillstÄnd för att arbeta i Sverige samt arbetskraftsinvandringsreformen frÄn Är 2008 Àr hörnstenar i Sveriges orientering. Vikten av arbetskraftsinvandring betonas sÀrskilt med avseende pÄ nödvÀndigheten att tillgodose den svenska arbetsmarknadens behov av arbetskraft mot bakgrund av att andelen Àldre i befolkningen ökar.5 6
- Svanberg, I & TydĂ©n, M. (1992), âTusen Ă„r av invandring – en svensk kulturhistoriaâ, Stockholm: Arena ↩
- Nilsson, Ă ke: âEfterkrigstidens invandring och utvandringâ (SCB, Demografiska rapporter 2004:5) ↩
- SCB: âHistorisk statistik för Sverigeâ Del 1, andra upplagan ↩
- Svanberg, I & TydĂ©n, M. (1992), âTusen Ă„r av invandring – en svensk kulturhistoriaâ, Stockholm: Arena ↩
- Migrationsverket: âEtt Ă„r med nya regler för arbetskraftsinvandringâ (Rapport 1:2009) ↩
- Wadensjö, Eskil. (2012), i âLabour Migration. WhatÂŽs in it for us?â, European Liberal Forum, ELF. ↩