I kommunerna Àr 7,7% av de förtroendevalda födda utomlands, medan andelen utrikes födda i landstingen Àr 8,3%. I riksdagen Àr 29 av 349 ledamöter utrikes födda, vilket motsvarar 8,3%. Detta Àr en ökning med ungefÀr 6,3 procentenheter sedan 1991. Generellt kan vi dock se att representationen av utrikesfödda skiljer sig stort mellan olika kommuner.
För att stÀlla upp i kommunval och landstingsval rÀcker det för EU-medborgare samt medborgare i Island och Norge att vara folkbokförd i Sverige, medan utlÀndska medborgare i övriga lÀnder mÄste ha varit folkbokförda i Sverige i tre Är i följd. Till riksdagen kan enbart svenska medborgare bli valda.1
Efter riksdagsvalet 2014 var 8,3 procent av de förtroendevalda utrikesfödda, en liten ökning jÀmfört med 8 procent i valet 2010. Bland de nuvarande riksdagsledamöterna Àr 9,6 procent av mÀnnen och 6,6 procent av kvinnorna utrikesfödda.2
KÀlla: SCB: AllmÀnna val nominerade och valda, Riksdag/Landsting/Kommun Egna uttag ur databasen
Bland de röstberÀttigade till riksdagsvalet Är 2014 var 12 procent födda utomlands.3 Utrikes födda förtroendevalda Àr underrepresenterade i sÄ vÀl riksdag, kommun som landsting.4
Den kommun som har högst andel utrikesfödda i kommunfullmĂ€ktige Ă€r JĂ€rfĂ€lla, dĂ€r 27,9 procent av de förtroendevalda Ă€r födda utomlands. Bortsett frĂ„n de 34 kommuner dĂ€r ingen förtroendevald Ă€r utrikes född, sĂ„ har Ărnsköldsvik lĂ€gst andel utrikes födda i kommunfullmĂ€ktige, 1,6 procent.5
Sedan början pÄ 1980-talet har antalet personer som Àr medlemmar i ett politiskt parti minskat generellt sett.[6.  SCB: FÀrre Àr partimedlemmar, men fler vill diskutera politik (Nr 2014:127)] à r 1980-81 var 8 procent av den utrikes födda befolkningen medlemmar i ett politiskt parti, jÀmfört med 15 procent av personer födda i Sverige med tvÄ inrikesfödda förÀldrar. à r 2006 var motsvarande siffror 3 procent respektive 6 procent. Procentuellt sett var minskningen alltsÄ större bland dem med svensk bakgrund.6 Under 2011 fortsatte siffran för inrikes födda med tvÄ svenska förÀldrar att sjunka (5,6 procent) medan andelen partimedlemmar ökade bland utrikesfödda (4 procent).7
Enligt SCB:s undersökning om medborgerliga aktiviteter frÄn 2013 hade andelen utrikesfödda som Àr medlemmar i ett politiskt parti ökat till 3,8 procent, medan siffran för inrikes födda med tvÄ inrikes födda förÀldrar var 5,4 procent. Samtidigt uppgav endast 1,3 procent av de utrikes födda och 1,5 procent av inrikes födda att de var aktiva inom nÄgot politiskt parti.8
- Valmyndigheten ↩
- SCB: AllmĂ€nna val nominerade och valda, Riksdag. Egna uttag ur databasen. ↩
- SCB: Andel röstberĂ€ttigade efter kön, utlĂ€ndsk/svensk bakgrund och valĂ„r Egna uttag ur databasen ↩
- SCB: Utrikes födda efter region, Ă„lder i tioĂ„rsklasser och kön. Ă r 2001 – 2014 Egna uttag ur databasen ↩
-  SCB: AllmĂ€nna val nominerade och valda, Kommun Egna uttag ur databasen ↩
-  SCB: Undersökningar av levnadsförhĂ„llanden (ULF/SILC), SCB: Medborgerliga aktiviteter – fler indikatorer 1980-2007 (xls) Egna uttag ur databasen ↩
-  SCB: Undersökningar av levnadsförhĂ„llanden (ULF/SILC), SCB: Medborgerliga aktiviteter – fler indikatorer 2010-2011 (xls) Egna uttag ur databasen ↩
-  SCB: Undersökningar av levnadsförhĂ„llanden (ULF/SILC), SCB: Medborgerliga aktiviteter – fler indikatorer 2012-2013 (xls) Egna uttag ur databasen ↩