Den 23 september 2020 presenterade Europeiska Kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas och ansvarig EU-kommissionÀr Ylva Johansson Kommissionens förslag om en ny migrations- och asylpakt. Denna pakt Àr ett lagförslag för ett nytt gemensamt asyl och migrationssystem.
Bakgrund
Arbetet med ett gemensamt europeiskt migrations- och asylsystem, s.k. CEAS (Common European Asylum System) har pÄgÄtt sedan 1999. Syftet med ett gemensamt system Àr att sÀkerstÀlla ett rÀttvist, effektivt och hÄllbart asylsystem, oberoende av i vilket land inom EU man söker asyl. Systemet bygger idag pÄ flera regelverk1, huvudsakligen:
- Dublinförordningen (avgör vilken stat som bĂ€r ansvar för asylprövning).2Â
- Skyddsgrundsdirektivet (avgör vem som fĂ„r asyl).3Â
- Asylprocedurdirektivet (avgör hur asylprocessen ska se ut).4
- Direktiv om mottagningsvillkor (avgör vilken minimistandard som mĂ„ste erbjudas till de asylsökande som fĂ„r en godkĂ€nd prövning).5Â
- Eurodacförordningen (registrering av alla asylsökandes fingeravtryck i en databas för att underlĂ€tta tillĂ€mpningen av Dublinförordningen).6Â
Den 23 september 2020 presenterade Europeiska Kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas och ansvarig EU-kommissionÀr Ylva Johansson Kommissionens förslag om en ny migrations- och asylpakt. Denna pakt Àr ett lagförslag för ett nytt gemensamt asyl och migrationssystem. Syftet med förslaget Àr att göra systemet effektivare och mer hÄllbart för höga migrationstryck, ge lÀmpligt stöd till de medlemslÀnder som tar emot det största antalet asylsökande samt motverka att migranter reser vidare pÄ egen hand inom EU (s.k. sekundÀra förflyttningar).
Vad innebÀr den nya pakten?
Den nya pakten bestÄr av flertalet olika förslag pÄ ÄtgÀrder och regelverk för att skapa ett EU-gemensamt system för hanteringen av migration och asyl. De flesta förslagen bör enligt Kommissionen genomföras under sista kvartalet 2020 eller första halvÄret 2021. De delar som Kommissionen framförallt vill genomföra snabbt Àr att omvandla EASO (Europeiska stödkontoret för asylfrÄgor) till en mer omfattande europeisk asylbyrÄ, utöka Eurodacförordningen, utarbeta en krisplan om t.ex. mÄnga migranter kommer samtidigt, skapa en gemensam europeisk grÀns- och kustbevakning, stÀrka de lagliga vÀgarna till skydd, samt utveckla ett sÄ kallat EU Talent Partnerships tillsammans med internationella partners. Vi gÄr hÀr igenom de olika förslagen i ordning av Kommissionens tidslinje för implementering.7
InrÀttandet av en europeisk asylbyrÄ
Europeiska byrĂ„n för stöd till asylfrĂ„gor (EASO) ska ersĂ€ttas av en ny EU-gemensam asylbyrĂ„. Syftet Ă€r att underlĂ€tta och förbĂ€ttra tillĂ€mpningen av EU:s asylsystem. Den nya byrĂ„n ska bland annat hjĂ€lpa medlemslĂ€nderna i krissituationer, t.ex. om vĂ€ldigt mĂ„nga asylsökande kommer pĂ„ kort tid till ett land.8Â
Utökning av Eurodac
Utökningen av Eurodac innebÀr att, utöver fingeravtryck, Àven foton och annan personlig information om de asylsökande och irreguljÀra migranterna registreras. Idag registreras bara personer över 14 Är i Eurodac, i det nya förslaget sÀnks detta till 6 Är.9 Förslaget syftar i första hand till att förenkla kontroll av illegal invandring och underlÀtta ÄtervÀndande.
Robust krisberedskap
Kommissionen vill skapa en Migration Preparedness and Crisis Blueprint och utöka övervakningen av medlemsstaternas kapaciteter att ta emot migranter. Detta för att fĂ„ till en mer effektiv krishantering och snabbare samordning av nödvĂ€ndigt stöd mellan medlemsstater och EU-myndigheter nĂ€r sĂ„ krĂ€vs.10Â
StÀrkt relation med tredjelÀnder
Kommissionen vill se att EU:s relationer till internationella partners stÀrks, dvs de lÀnder och
regioner som migranter kommer frÄn eller reser igenom innan de nÄr EU:s grÀnser. Tillsammans med ett fördjupat samarbete önskar Kommissionen ocksÄ fortsatt utvecklingsstöd till dessa lÀnder, för att sÀkerstÀlla sÀkerheten för fördrivna personer samt stabilitet i tredjelÀnder.11 I denna del av förslaget ingÄr Àven stÀrkande av befintliga, och skapandet av ytterligare, lagliga vÀgar till EU. Syftet med lagliga vÀgar Àr att minska antalet migranter som tar sig till EU via olagliga och ofta farliga vÀgar. HÀr diskuteras en utvecklad arbetskraftsinvandring som möjlig ÄtgÀrd.12 En del i detta Àr införandet av Talent Partnerships, som ska para ihop arbetskraften i migrationsströmmarna med de medlemsstater dÀr den behövs.13 Utökad och förstÀrkt vidarebosÀttning Àr ytterligare ett förslag.
LÀs mer om vidarebosÀttning
Förslag för senare genomförande Â
Delar av Kommissionens förslag Ă€r planerade senare Ă€n 2020, dĂ„ de bedöms vara antingen mindre brĂ„dskande eller sĂ„ pass omfattande. Antagandet av ett screeningförfarande, en ny förordning om asyl- och migrationshantering och ett asylprocedurförfarande Ă€r satta till första halvĂ„ret 2021. Inom tvĂ„ Ă„r hoppas Kommissionen fĂ„ till antagandet av ett reviderat mottagande- och Ă„tervĂ€ndandedirektiv, samt presentationen av en europeisk handlingsplan mot smuggling av migranter.Â
Pre-screening och ett nytt grÀnsförfarande
Förordningen om screening innebĂ€r att fingeravtryck och uppgifter om den asylsökandes identitet samlas in, samt att personen mĂ„ste genomgĂ„ en hĂ€lso- och sĂ€kerhetskontroll. Processen sker vid EU:s yttre grĂ€ns och den asylsökande fĂ„r ej trĂ€da in i EU:s territorium innan eller under denna screening, vilken ska ta max 5 dagar.Â
Kommissionen föreslĂ„r Ă€ven ett s.k. âsnabbspĂ„râ för asylsökande som kommer till EU. SnabbspĂ„ret innebĂ€r en förenklad prövning och syftar till att undvika intrĂ€de för asylsökande som har lĂ„g chans att fĂ„ ett positivt besked – t.ex sökande som utgör ett sĂ€kerhetshot eller som kommer frĂ„n lĂ€nder som har lĂ„ga andelar beviljade ansökningar om internationellt skydd. Prövningar som dĂ€remot har högre chans att bli godkĂ€nda kan under processen förflyttas till en medlemsstat inom EU:s territorium.14Â
Dublinförordningen ersÀtts och den nya tvingande solidaritetsmekanismen
Den nu gĂ€llande Dublinförordningen ersĂ€tts med en ny förordning om asyl- och migrationshantering. Till stor del kvarstĂ„r de regler som idag bestĂ€mmer vilken medlemsstat som Ă€r ansvarig för att pröva en inlĂ€mnad asylansökan, men vissa förĂ€ndringar och kompletteringar sker. Bland annat utökas möjligheten att fĂ„ sin ansökan prövad i samma medlemsstat som en familjemedlem, dĂ„ familjebegreppet utökas till att Ă€ven omfatta t.ex. syskon. Ăven annan anknytning till en medlemsstat föreslĂ„s kunna bestĂ€mma att den medlemsstaten ska pröva asylansökan, oavsett var den ansökan först har lĂ€mnats in.Â
Kommissionen föreslÄr Àven en ny tvingande solidaritetsmekanism i den nya pakten. Mekanismen Àr ett nytt verktyg i ansvarsfördelningen mellan medlemslÀnderna. Den öppnar upp en möjlighet för medlemsstater att pÄ olika sÀtt ta ett gemensamt ansvar för asylsökande. Medlemsstater som Àr under stort migrationstryck ska kunna be andra lÀnder om stöd.  Andra medlemsstater har dÄ en skyldighet att hjÀlpa till, men det kan ske pÄ olika sÀtt, genom att t.ex. bistÄ med resurser, ta över prövningen av en inlÀmnad asylansökan eller ta över ansvar för att ÄtervÀnda en person till sitt hemland efter att denna har fÄtt avslag pÄ sin asylansökan.15
LÀs mer om Dublinförordningen
Reviderat mottagandedirektiv
Reformen av mottagandedirektivet syftar till att göra mottagningsvillkoren för asylsökande i EU mer harmoniserade och likvÀrdiga, detta för att minska skÀl att vilja resa till specifika medlemslÀnder. Genom att bestÀmma miniminivÄer för mottagandet i EU-lÀnderna ska sökande fÄ en vÀrdig behandling i alla medlemslÀnder. Till exempel ska asylsökande ha tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. Kommissionen föreslÄr ocksÄ att asylsökande som har tillrÀckliga egna medel ska kunna krÀvas att bidra till kostnaderna för sitt egna mottagande. I syfte att stÀrka integrationen föreslÄs det att asylsökande ska tillÄtas möjligheten till arbete sex mÄnader efter det att deras asylansökan lÀmnats in, istÀllet för de nuvarande nio mÄnaderna.16
Reviderat ÄtervÀndandedirektiv
Ett stort fokus i nya pakten ligger pÄ ÄtervÀndande av asylsökande som fÄtt avslag pÄ sin asylansökan. Kommissionen föreslÄr ett reviderat ÄtervÀndandedirektiv för vilket Frontex ska ha operationellt ansvar. I förslaget ingÄr dels att aktivt frÀmja frivilligt ÄtervÀndande, men ocksÄ ökade möjligheter att sÀtta irreguljÀra migranter och personer som fÄtt avslag pÄ sin asylansökan i förvar.17
LĂ€s mer om Frontex
- EU-kommissionen. ”The Common European Asylum System” ↩
- Europaparlamentets och rĂ„dets förordning (EU), nr 604/2013 ↩
- Europaparlamentets och rĂ„dets direktiv 2011/95/EU ↩
- RĂ„dets stĂ„ndpunkt (EU) nr 6/2013 Vid första behandlingen ↩
- Europaparlamentets och rĂ„dets direktiv 2013/33/EU ↩
- Europaparlamentets och rĂ„dets förordning (EU) nr 603/2013 ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final, ANNEX ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final:6 ↩
- European Commission, COM (2020) 614 final ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final: 10f. ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final: 19f. ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final: 22 ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final: 23 ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final: 4 ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final: 5f. ↩
- Europaparlamentet, Legislative train. ”Reform of the reception conditions directive” ↩
- European Commission, COM (2020) 609 final: 8 ↩