Representation

I kommunerna är 7,7% av de förtroendevalda födda utomlands, medan andelen utrikes födda i landstingen är 8,3%. I riksdagen är 29 av 349 ledamöter utrikes födda, vilket motsvarar 8,3%. Detta är en ökning med ungefär 6,3 procentenheter sedan 1991. Generellt kan vi dock se att representationen av utrikesfödda skiljer sig stort mellan olika kommuner.

För att ställa upp i kommunval och landstingsval räcker det för EU-medborgare samt medborgare i Island och Norge att vara folkbokförd i Sverige, medan utländska medborgare i övriga länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd. Till riksdagen kan enbart svenska medborgare bli valda.¹

Efter riksdagsvalet 2014 var 8,3 procent av de förtroendevalda utrikesfödda, en liten ökning jämfört med 8 procent i valet 2010. Bland de nuvarande riksdagsledamöterna är 9,6 procent av männen och 6,6 procent av kvinnorna utrikesfödda.²

Källa: SCB: Allmänna val nominerade och valda, Riksdag/Landsting/Kommun Egna uttag ur databasen

Bland de röstberättigade till riksdagsvalet år 2014 var 12 procent födda utomlands.³ Utrikes födda förtroendevalda är underrepresenterade i så väl riksdag, kommun som landsting.⁴

Den kommun som har högst andel utrikesfödda i kommunfullmäktige är Järfälla, där 27,9 procent av de förtroendevalda är födda utomlands. Bortsett från de 34 kommuner där ingen förtroendevald är utrikes född, så har Örnsköldsvik lägst andel utrikes födda i kommunfullmäktige, 1,6 procent.⁵

Sedan början på 1980-talet har antalet personer som är medlemmar i ett politiskt parti minskat generellt sett.[6.  SCB: Färre är partimedlemmar, men fler vill diskutera politik (Nr 2014:127)] År 1980-81 var 8 procent av den utrikes födda befolkningen medlemmar i ett politiskt parti, jämfört med 15 procent av personer födda i Sverige med två inrikesfödda föräldrar. År 2006 var motsvarande siffror 3 procent respektive 6 procent. Procentuellt sett var minskningen alltså större bland dem med svensk bakgrund.⁶ Under 2011 fortsatte siffran för inrikes födda med två svenska föräldrar att sjunka (5,6 procent) medan andelen partimedlemmar ökade bland utrikesfödda (4 procent).⁷

Enligt SCB:s undersökning om medborgerliga aktiviteter från 2013 hade andelen utrikesfödda som är medlemmar i ett politiskt parti ökat till 3,8 procent, medan siffran för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar var 5,4 procent. Samtidigt uppgav endast 1,3 procent av de utrikes födda och 1,5 procent av inrikes födda att de var aktiva inom något politiskt parti.⁸