Inget bindande avtal om klimatflyktingar under förhandlingarna i Paris

Senast Àndrad 22 april 2016

Klimatförhandlingarna i Paris, COP21, Àgde rum i slutet av 2015. Syftet var att vÀrldens lÀnder skulle enas runt ett nytt klimatavtal. Dock fanns klimatförÀndringens inverkan pÄ migrationen lÄngt ner pÄ dagordningen, vilket innebar att chanserna att fÄ till ett bindande avtal om klimatets relation till migrationen frÄn början var mycket liten.1

KlimatförÀndringens effekter pÄ migrationen fÄr lÀgre status

I utkastet till avtal som arbetsgruppen presenterade den 5 december nÀmns relationen mellan migration och klimatförÀndringar tre gÄnger.2

Den nĂ€mns i textalternativ inom det som kallas anpassning och ”Loss and Damage”, vilket Ă€r en form av kompensation till lĂ€nder som drabbas av klimatförĂ€ndringar. Det Ă€r i nulĂ€get osĂ€kert om formuleringen kring att upprĂ€tta en sĂ„dan alls kommer finnas med i Parisavtalet. Möjligen kommer det att finnas med i beslutstext, vilket kan lĂ„ta tekniskt, men i realiteten innebĂ€r det att klimatförĂ€ndringarnas pĂ„verkan pĂ„ migrationen fĂ„r lĂ€gre status i förhandlingarna. Walter KĂ€lin, ledande forskare inom klimatförĂ€ndringar och migration bedömer att begreppet klimatflyktingar inte kommer att behandlas i detalj eftersom det skulle krĂ€va en juridisk diskussion om huruvida klimatflyktingar ska ges skydd enligt flyktingkonventionen. KĂ€lin hoppas istĂ€llet att COP21 kommer formulera sitt avtal sĂ„ att klimat och migration blir en prioritet framöver.

22 miljoner pÄ flykt pÄ grund av klimatförÀndringar

Enligt Internal Displacement Monitoring Centre var mer Àn 22 miljoner mÀnniskor pÄ flykt pÄ grund av klimatförÀndringar under 2013. Som kontinent var Afrika vÀrst drabbad pÄ grund av flertalet översvÀmningar. I Sydostasien tvingades folk pÄ flykt undan tyfoner.3

Den brittiska forskaren Norman Myers har uppskattat att upp till 200 miljoner mÀnniskor kan vara klimatflyktingar Är 2050.4

Forskaren Richard Black har dock pÄpekat att det fortfarande inte Àr tydligt vad som definierar en klimatflykting, och att det dÀrför Àr svÄrt att dra slutsatser om hur miljön inverkar pÄ migrationen.5 Klimatflyktingarna har idag inget juridiskt erkÀnnande och existerar i det vakuum som uppstÄr mellan att vara en flykting enligt FN:s flyktingkonvention och att vara en migrant.6 Röster höjs nu för att en helt ny konvention behövs för att skydda klimatflyktingar.7 En ny konvention skulle innebÀra en skyldighet för stater att ge skydd till mÀnniskor som har tvingats fly pÄ grund av klimatförÀndringarna. UNHCR bedömer att den politiska viljan för ett sÄdant förslag Àr mycket liten eftersom det skulle innebÀra stora Ätaganden i ett utökat flyktingmottagande och ekonomiska, politiska och sociala krav.8

Delade meningar om klimatets pÄverkan

Ytterligare ett hinder för att en ny konvention ska bli verklighet Àr att det rÄder delade meningar om vilken inverkan klimatet faktiskt har pÄ migrationen. Naturkatastrofer brukar leda till kortvarig migration, oftast inom samma land, och oftast ÄtervÀnder mÀnniskor Äter till sina hem. Detta kallas för klimathÀndelser. NÀr det istÀllet handlar om en klimatprocess, det vill sÀga en lÄngsamt pÄgÄende förÀndring, till exempel förhöjd havsnivÄ eller ökenspridning, sÄ bedöms det oftast vara oklart om personer flyr pÄ grund av klimatförÀndringen eller pÄ grund av andra socioekonomiska orsaker.9

Ökad förstĂ„else krĂ€vs

I tidigare klimatförhandlingar har man betonat att en ökad förstÄelse och respekt för klimatpÄverkad migration mÄste till för att man ska kunna komma vidare.10 Olika konferenser, arbetsgrupper och ÄtgÀrder har satts igÄng för att öka förstÄelsen och samordningen mellan stater, forskare, vÀlgörenhetsorganisationer och den privata sektorn. Detta har resulterat i bland annat Nanseninitiativet, en överenskommelse mellan 100 stater för att ge bÀttre skydd till klimatflyktingar. Men chanserna till ett bindande avtal under klimatförhandlingarna i Paris bedöms alltsÄ som nÀst intill obefintliga.11

LĂ€s mer om Nanseninitiativet

  1. M Rowling, Is Climate Migration Being Overlooked, World Economic Forum, 29 oktober 2015.
  2. Draft Agreement and Draft Decision on Workstreams 1 and 2 of the Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action, (Bonn 19-23 oktober 2015)
  3. M Yonetani, Global Estimates 2014: People Displaced by Disasters, Internal Displacement Monitoring Centre, september 2014.
  4. N Myers, Environmental Refugees: A Growing Phenomenon of the 21st Century, The Royal Society, 19 oktober 2001.
  5. R Black, Environmental Refugees: Myth or Reality? UNHCR, 2001.
  6. Förenta Nationerna, Human Rights of Migrants: Note by the Secretary-General, A/57/292, 9 August 2002.
  7. J Stiernstedt, Stor oro: Klimatflyktingar riskerar att bli statslösa, Svenska Dagbladet, Stockholm, 4 oktober 2015.
  8. K Warner, Climate Change Induced Displacement, UNHCR maj 2011.
  9. R Bilsborrow, Rural Poverty, Migration and the Environment in Developing Countries, The World Bank, 1992.
  10. Se fotnot 8, s. 2 och 42.