Libyen-avtalet

Den 3 februari 2017 sammanträdde representanter från EU:s medlemsländer på Malta för att, tillsammans med Libyens president, diskutera ett migrationsavtal, likt det EU tecknade med Turkiet under 2016.

Kort om avtalet

Inom ramen för migrationsavtalet kommer Libyen få ekonomiskt stöd, utbildning, materiella resurser, så som kustbevkningsfartyg och ökat stöd från FN:s flyktingorgan UNHCR och IOM. Syftet med avtalet är att reducera antalet nordafrikanska flyktingar som tar sig över Medelhavet från Libyen. ¹

Källa: IOM: Flows To Europe Overview

Anledningen till att EU förhandlar om att sluta ett migrationsavtal med Libyen är att man vill stoppa de irreguljära resor mellan Nordafrika och Europa, som ofta ordnas av flyktingsmugglare. ² Under 2016 blev denna rutt över Medelhavet alltmer använd. Under 2016 anlände nästan  181 500 båtflyktingar till Italien vilket motsvarar en ökning med 16 procent från året innan. ³ Eftersom resan mellan Libyen och Italien är lång jämfört med den mellan Turkiet och de grekiska öarna, har det lett till ett ökat antal drunknade och försvunna. Under 2016 bekräftades att 5 082 flyktingar drunknade på den farliga resan, enligt IOM. ⁴ Eftersom man inte vet hur många som ger sig ut på Medelhavet, eller exakt hur många som kommer fram kan mörkertalet däremot vara väldigt högt.

Källa: IOM: Flows To Europe Overview

Hård kritik mot avtalet

Precis som avtalet mellan EU och Turkiet har även detta avtal mötts av stark kritik från människorättsorganisationer, däribland Läkare utan gränser och Human Rights Watch, som anser att Libyen inte är ett säkert land för flyktingar att uppehållas i eller återsändas till. ⁵

Läkare utan gränser, som arbetar med flyktingar i Libyen och med räddningsarbetet på centrala Medelhavet skrev i ett pressmeddelande från 3 februari 2017 att:

Malta-deklarationen är ännu ett bevis på att EU:s ledare bara har ett enda mål: att hejda inflödet. Det skriver Arjan Hehenkamp, generalsekreterare för nederländska Läkare Utan Gränser […] i en kommentar till dagens (3/2/17) avtal mellan EU och Libyen.

”Med sin ”Malta-deklaration” om centrala Medelhavet visar EU att man svävar i villfarelse om hur farlig situationen i Libyen faktiskt är. Människorna som räddas av våra båtar berättar för oss att andra personer, som fortfarande är kvar i Libyen, svälter i interneringslägren, att de trakasseras och utsätts för övergrepp. Det sista de behöver är att EU och Italien nu sällar sig till fienden.” ⁶

EU får även stark kritik för avtalet med Libyen eftersom läget i landet är instabilt och olika aktörer kontrollerar olika områden. Det är därför oklart vilket part i Libyen EU förhandlar med och hur stabilt ett avtal med Libyen skulle vara. Enligt en rapport från EU:s utrikestjänst, är medlemmar av olika milisgrupper anställda inom myndigheter som ska ansvara för säkerheten i Libyen. Frontex rapporterar även att flyktingläger i Libyen styrs av människosmugglare, vars verksamhet avtalet bland annat har som syfte att förhindra. ⁷

Bakgrund

Hösten 2015 kom rekordmånga flyktingar till Europa via Medelhavet. Då skedde resorna främst från Turkiet till de grekiska öarna. Under 2016 påbörjades därför arbetet för att förstärka kontrollen av EU:s yttre gränser mot Medelhavet. Under året har EU upprättat en ny gräns- och kustbevakning genom Frontex. Frontex insatser har hittills främst fokuserats till gränsen mellan Turkiet och Grekland genom migrationsavtalet mellan EU och Turkiet. Som en del i de förstärkta gränskontrollerna genomför EU också nu mer systematiska kontroller av fingeravtryck för personer som passerar EU:s yttre gräns. ⁸

Migrationsavtalet med Turkiet gör det möjligt att återsända irreguljära migranter, det vill säga migranter som reser utan visum, till Turkiet från Grekland. Detta var inte möjligt innan avtalet som slöts 2016. I avtalet ingår också en samverkande satsning på sjöövervakning av östra Medelhavet. ^{9 10} Förutom stärkta yttre gränskontroller har EU också tillåtit att flera länder upprättat inre gränskontroller, det vill säga gränser mellan länder inom Schengenområdet. EU ansåg att det fanns tillräckliga skäl till detta eftersom Grekland inte ansågs tillräckligt kapabla att säkra sina gränser. ¹¹ Sverige är ett av de länder som har inre gränskontroller idag.

Läs mer om avtalet med Turkiet
Läs mer om de inre gränskontrollerna

Den slutgiltiga utformningen av avtalet är ännu inte bestämd, utan är fortfarande under diskussion inom ministerrådet och europeiska rådet. Margot Wallström har bland annat ställt sig positiv till ett nytt gemensamt europeiskt asylsystem som EU-kommissionen lade fram förslag på under 2016. Wallström har däremot uttalat sig skeptiskt angående ett avtal med Libyen som liknar det med Turkiet. Hon menar att ett eventuellt avtal måste ta hänsyn till att Libyen och Turkiet skiljer sig kraftigt åt och att ett avtal därför måste ta hänsyn till den situation som råder i Libyen. ^{12 13}