Det har blivit svÄrare att fÄ asyl i Sverige och allt fler hbtq-flyktingar nekas asyl. Hbtq-personer misstros ofta av Migrationsverket nÀr de berÀttar om sin sexuella lÀggning, vilket visar sig i avslagsmotiveringarna.
Hbtq-flyktingar kommer till Sverige för att undkomma förföljelse i sina ursprungslĂ€nder. MĂ„nga vittnar om tortyr, trakasserier och sexuella övergrepp frĂ„n polis och kriminalvĂ„rdare. Samkönade sexuella handlingar Ă€r direkt förbjudet enligt lag i ca 80 lĂ€nder, men Ă€ven andra lagar anvĂ€nds ofta för att förfölja hbtq-personer. Till exempel kan transpersoner arresteras för att de anses bryta mot regler om moral eller allmĂ€n ordning. En hbtq-organisations material kan klassas som pornografi. MĂ„nga lĂ€nder har lagar mot sĂ„ kallad âpropagandaâ för homosexualitet. Ăven i lĂ€nder dĂ€r det inte Ă€r staten som direkt begĂ„r förföljelsen utsĂ€tts hbtq-personer ofta för vĂ„ld och trakasserier frĂ„n allmĂ€nheten eller nĂ€rstĂ„ende, och det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ skydd frĂ„n myndigheter som prĂ€glas av homo- och transfobi.
Sexuell lĂ€ggning erkĂ€nns som skyddsgrund i utlĂ€nningslagen i Sverige sedan 2005. Migrationsverket för ingen statistik över hur mĂ„nga som söker asyl i Sverige av fruktan för förföljelse pĂ„ grund av sin sexuella lĂ€ggning eller könsidentitet, men RFSL har publicerat tvĂ„ rapporter baserade pĂ„ Ă€renden frĂ„n Uganda och Nigeria som RFSL:s asylrĂ„dgivare har bitrĂ€tt under perioden 2010â2013. Ă r 2012 publicerade RFSL:s asylrĂ€ttsjurist sitt examensarbete om rĂ€ttstillĂ€mpningen nĂ€r en asylsökande Ă„beropar sin sexuella lĂ€ggning som grund för förföljelse.
För att fĂ„ asyl i Sverige krĂ€vs att en person kan visa att hen kĂ€nner en vĂ€lgrundad fruktan för förföljelse. Att som hbtq-person fĂ„ asyl Ă€r mycket svĂ„rt pĂ„ grund av den bevisbörda som vilar pĂ„ den asylsökande. Den asylsökande mĂ„ste redogöra muntligt, mycket detaljerat, för sina âinre tankar och kĂ€nslorâ kring sin hbtq-identitet. Det Ă€r mycket högt stĂ€llda krav för en person som kommer frĂ„n ett land dĂ€r hbtq-personer förföljs av just myndigheterna. Generellt kan sĂ€gas att lagstiftningen i teorin Ă€r bra, men att rĂ€ttspraxis sĂ€ttet lagen tillĂ€mpas pĂ„ och rĂ€ttssĂ€kerheten för hbtq-flyktingar som kommer till Sverige Ă€r mycket fortfarande Ă€r bristfĂ€llig.
Asylansökningar avslĂ„s mĂ„nga gĂ„nger just med motiveringen att den asylsökande inte anses ha âgjort sannolikt att hen tillhör gruppen hbtq-personerâ. Det kan handla om att Migrationsverket till exempel anser att personen har uppgett motstridiga uppgifter, att asylberĂ€ttelsen inte Ă€r oförĂ€ndrad, att det har tillkommit ny information under asylprocessen, eller att man helt enkelt inte bedömer att personens berĂ€ttelse Ă€r sannolik mot bakgrund av den landinformation som Migrationsverket och migrationsdomstolarna har tillgĂ„ng till.
Det Ă€r ocksĂ„ avgörande huruvida Migrationsverket eller migrationsdomstolen anser att det Ă€r sannolikt att personen löper risk för att utsĂ€ttas för förföljelse igen vid ett Ă„tervĂ€ndande. MĂ„nga gĂ„nger anser man Migrationsverket att ett visst land Ă€r tillrĂ€ckligt sĂ€kert att leva i som hbtq-person. Migrationsverket anvĂ€nder sig av landinformation frĂ„n Lifos i sina bedömningar. RFSL:s granskning âDe homosexuellas situation Ă€r idag mycket lite kĂ€ndâ, frĂ„n 2009 konstaterade stora brister i UD:s Utrikesdepartementets kunskaper om situationen för hbtq-personer globalt. En motion till riksdagen 2016 fastslĂ„r att landinformationen fortfarande Ă€r mycket bristfĂ€llig och att detta pĂ„verkar rĂ€ttssĂ€kerheten för asylsökande hbtq-personer negativt. 1
Tidigare har det varit vanligt att asylsökande har fĂ„tt avslag med motiveringen att personer i den asylsökandes omgivning inte har kĂ€nt till att personen Ă€r hbtq-person pĂ„ grund av att hen har âdoltâ sin hbtq-identitet. Lagens förarbeten, internationell praxis, UNHCR och Migrationsverkets rĂ€ttschef har slagit fast att det aldrig fĂ„r krĂ€vas att personen ska dölja sin sexuella lĂ€ggning vid ett Ă„tervĂ€ndande för att undgĂ„ förföljelse.2 I praktiken tillĂ„ts det Ă€ndĂ„ ha betydelse huruvida personen levt âöppet medâ eller âdoltâ sin hbtq-identitet, och det skiljer sig mycket i tillĂ€mpningen av direktiven.
MÄnga hbtq-flyktingar vittnar om hot och trakasserier pÄ de anlÀggningar dÀr de tilldelas boende av Migrationsverket. RFSL har hbtq-certifierat fyra asylboenden, men Migrationsverket har hittills inte placerat hbtq-flyktingar pÄ dessa boenden i nÄgon större utstrÀckning. Som en ÄtgÀrd för att hantera utsatthet pÄ asylboenden kommer Migrationsverket verket att starta trygghetsboenden för utsatta grupper i ett antal stÀder.