Boendeform

Den vanligaste boendeformen bland de med utländsk bakgrund år 2014 var hyresrätt.

Bland de med utländsk bakgrund var det mer än 50 procent som bodde i hyresrätt, vilket var dubbelt så hög andel som för de med svensk bakgrund.^{1 2}

Kommentar: Utländsk bakgrund inkluderar personer som är utrikesfödda, samt personer som är inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Svensk bakgrund inkluderar personer som är inrikesfödda med en eller två inrikesfödda föräldrar.

Utrikesfödda oftare trångbodda än inrikesfödda

När det gäller exempelvis småhus/villor, är situationen den omvända då mer än hälften av de boende har svensk bakgrund, mot endast 25 procent av de med utländsk bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund som bor i hyresrätter minskade mellan 1997 och 2006, men har sedan ökat kraftigt sedan 2008.³

Kommentar: Fram t.o.m. 2005 skedde datainsamlingen huvudsakligen genom besöksintervjuer. Uppgifterna för 2006 ska tolkas med viss försiktighet med anledning av att en omläggning från besök- till telefonintervjuer genomfördes detta år. Fr.o.m. 2008 integreras ULF med SILC, vilket har inneburit förändringar i uppgiftsinsamlingen, vilket kan påverka jämförelsen över tid.

Utrikesfödda är idag oftare trångbodda än de som är inrikesfödda. Ett trångbott hushåll definieras enligt Statistiska Centralbyråns Norm 2 som fler än två boende per rum (sovrum), exklusive kök och vardagsrum*.⁴

Enligt denna definition bodde 11 procent av utrikes ödda i ett sådant hushåll 2014. Motsvarande siffra för samtliga i befolkningen var 3,6 procent. Andra grupper med relativt hög andel trångbodda var kvinnor 25-34 år (8,8 procent) och ensamstående med barn (9,6 procent). Trångboddheten har ökat för samtliga sedan 1990-talet.⁵

* Gäller ej ensamstående